Skip to main content

MORAS TUMOR

 MORAS TUMOR

 

1. HISTORIA MORAS TUMOR

Ita haree hanesa”Sindrome Turette”,ne’ebé hanesan moras ne’ebe mosu tanba movimentu ne’ebe la’o ba oin no hanoin hetan liafuan sira ne’ebe bolu nu’udar  tiku.Ne’e  deskreve ba dahukuk     husi neurolojista Fransa Georges Ghines  dé La Tourette iha 1885.Liutiha tempu,ita-nia komprensaun kona-ba moras ne’e envolve ona,hodi nune’e bele hadi’a estratéjia diagnóstiku no jestaun.

                               

2. DEFINISAUN

Tumor mak massu abnormal ida husi tékniku ne’ebe forma bainhira sélula sira-ne’e sai boot no fahe ba malu .Tumor sira bele sai di’ak (laos kankru) ka aat (kankru).Tumor aat  bele invade iha isin lolon, maibé tumor di’ak baibain nafatin lokalizadu no la habelar.Tumor sira belemosu iha parte oioin iha isin no ba kauza oioin,inkliu fatór genetiku,espozisaun  ambientál no desizaun moris nian.

 

3. MORFOLOGIA

Ida-ne’e hanesan ita ko’alia kona-ba kondisaun médiku ne’ebe iha tumor.Tumor sira bele mosu iha parte oioin iha isin lolon no bele sai di’ak  ka aat.Estudu  konaba sira nia ezemplu,estrutura no hahalok tama iha área patolojia nian, liliu iha sub-distritu morfolojia nian.

           

4. PATOGENITAS

Moras tumor belekauza husi fatór oioin,inklui mutasaun genetiku,espozisaun

ambientál  no ajente infetivu sira.Patogénsia balun hanesan virus no batéria balun,liga ona ho dezenvolvimentu tipu tumor balun.Porezemplu,papilomavirus umanu (HPV) asosiadu ho kankru kakutak,virus hapatite B no C ho kankru iha isin-lolon,no Helicobacter Pylory ho kankru kabun.

 

5. SIKLU MORIS

Iha apóstulu sira nia tempu,sira komprende lalais kona-ba moras molekular no genetiku.Deskobre Onkognes,jéneru supresaun tumor,no papél mutasaun nian transforma peskiza kona-ba kankru.Dezenvolvimentu kimoterapia,radiasaun no téknika  surjika halo revolusaun ba tratamentu kona ba kankru.

 

6. MANEIRA HADAET

Tumor sira bele habelar lihusi prosesu ida-ne’ebe hanaran metastasia,iha ne’ebe sélula kankru sira haketak tiha husitumor primáriu no la’oliu husi sistema raan ka limfata ba parte seluk iha isin iha ne’ebe sira forma tumor foun.Ne’eprosesu kompleksu ida-ne’ebe influénsia husi fatór oioin,inklui tipu kankru no karakteristika individual sira.

 

7. SINTOMAS

Sintomas tumor nian bele varia depende nia fatin no tipu.Sintomas komun balu inklui:Ulun-toos ka presaun iha ulun(ba tumor kakutak),Mudansa iha toman kabun ka bubu,Lakon todan ka manán,Mudansa iha hakarak,Kontinua sai fatuk-susar,Lump ka massu ne’ebe bele sente,Mudansa iha kulit nia kór ka textura,Mudansa iha  vizaun ka rona,Moras kontinua iha área espesifiku ida.

 

8. TRATAMENTU

Tratamentu ba moras tumor depende ba fatór sira hanesan tipu tumor,ninia dimensaun,fatin, no se moras ne’e habelar ona.Tratamentu komun inklui operasaun,kimoterapia,tratamentu radiasaun,tratamentu alvu,imunoterapia,ka kombinasaun husi  hirak-ne’e.

 

9. PREVENSAUN

Prevensaun ba moras tumor sira dala barak envolve desizaunmoris nian hanesan mantein  todan ne’ebe saudavél,ezersísiu regular,evita tabaku,limita hemu tua,no han dieta ne’ebe iha moris,ne’ebe ezaminasun regulár no verifikasaun mós bele ajuda deteta tumor sedu bainhira bele tratu liu.    

  

                                                                                           

Popular posts from this blog

Cristo Rei of Dili

  Cristo Rei of Dili   e then Indonesian province. (Christ the King of Dili) is a 27.0-meter-high (88.6 ft) statue of Jesus located atop a globe in Dili, East Timor. The statue was designed by Mochamad Syailillah, who is better known as Boil. The statue was officially unveiled by Soeharto in 1996 as a gift from the Indonesian Government to the people of Timor Timur. The statue, and the globe on which it rests, are situated at the end of the Fatucama peninsula, facing out to the ocean, and can be reached by climbing some 597 steps. Question time  When was Cristo Rei Dili built?                1996                 This 89-foot statue of Cristo Rei was constructed in 1996 as a present from                                     Indonesia to East Timor. ...

Konstituisaun RDTL App

Konstituisaun RDTL App Livru manual konstituisaun RDTL ne’ebe mak Estadu Timor Leste Aprova iha 2002 to’o ohin loron membru Governu hanaran Lei Inan atu sidadaun Timor Leste bele lao tuir no banati tuir. Maibe livru manual ida ne’e seidauk sufsiente ba timor oan hotu atu lé no kompriende diak konaba kostituisaun ida ne’e tantu iha rai laran no mos iha rai liur tamba menus husi livru Digitalizasaun. Ho desafius hirak ne’ebe mak ita hasoru ona  Hau mai ho solusaun ida kria Aplikasaun Konstituisaun RDTL  offline ida  atu nune’e ba ita iha ne’ebe deit bele asesu iha telemovel rasik para hodi labele lakon tan, no hodi ita la presija lori tun sae Kaner wanhira ita presija, no ba maluk sira iha railaran laran no mos iha rain Liur no mos maluk Estrangeiru sira fasil atu utiliza no hodi bele hatene ita nia konstituisaun para ser labele halo arbiru iha ita nia rai doben Timor Lorosae. Termu Privasidade ba Applikasaun At...

Privacy-Policy Konstituisaun RDTL

Disclaimer The Application of the Konstituisaun RDTL  1. No endorsement from any government entity is implied. 2. The application is based on the book reference "CONSTITUTION OF THE DEMOCRATIC REPUBLIC OF EAST TIMOR-LESTE." 3. The intention is neither to cause harm nor to investigate any faction or individual based on a specific word. 4. The application provides general information only. It is important to note that the application of the RDTL Constitution is a representation or source of information derived from the book "CONSTITUTION OF THE DEMOCRATIC REPUBLIC OF EAST TIMOR-LESTE." The creation of "The Application of the Konstituisaun RDTL" is motivated by the following reasons: 1. The application is designed to address the realities in Timor-Leste that are often underrepresented in digital literature. 2. It aims to facilitate easier access for communities to the Application of the Konstituisaun RDTL through their mobile phones, regardless of...